Den fyraåriga hunden Mugsy, av rasen Jack russell terrier, blev påkörd en oktoberdag 1990. Hans liv gick inte att rädda.
Mugsy somnade in i husse Glenns armar på familjens uppfart – trodde alla.
För morgonen därpå inträffade ett osannolikt mirakel.
Det var en traumatisk upplevelse för hela familjen och inte minst för husse Glenn som minns det som igår.
Matte Viola var på jobbet och Glenn var i trädgården där han lekte med sina barn. Då upptäckte han att Mugsy plötsligt var borta.
– Han var långt nere på uppfarten och jag stod ute vid tvättlinan. Jag hörde honom skrika till och sprang ner till vägen. Där hittade jag honom krypandes upp på uppfarten, han var helt täckt i blod, säger Glenn i Oprah Winfrey Show.
Mugsy hade blivit påkörd av en bil. Han andades inte och hjärtat hade slutat slå. Familjens älskade hund hade dött.
Glenn sa åt barnen att gå inomhus, för han ville inte att de skulle behöva se sin bäste vän död.
Husse tog saken i egna händer och grävde ett hål på baksidan av tomten, där han begravde hunden.
Han hade svårt att ta in vad som hade hänt. Men han gjorde det som han ansåg var nödvändigt.
– Jag var bestört. Jag begravde honom snabbt, jag sa inte ens något till barnen. Jag hade inte hjärta att göra det förrän klockan sju på kvällen. Mugsy var död, säger Glenn.
Familjen ordnade en minnesstund för Mugsy senare på kvällen.
Morgonen därpå vaknade Glenn av ett krafsande ljud från ytterdörren.
– Jag vaknade av att det krafsade på dörren. Jag gick upp, öppnade bakdörren och drog upp rullgardinen, säger Glenn i Oprah Winfrey Show.
Glenn trodde att han såg i syne. Det kunde inte vara möjligt. Mugsy var ju död, det såg han med egna ögon.
Men där stod han, familjens älskade hund, och viftade på svansen.
De var helt enkelt tvingade att gå ut och titta på baksidan av tomten, för att se om inte Mugsy låg kvar under jord.
Där låg ingen hund, jorden var helt uppgrävd. Men hur i hela friden hade detta gått till?
Viola avslöjar svaret när hon gästade The Opray Winfrey Show.
– Veterinären sa att han förmodligen, efter sex timmar, faktiskt hade grävt sig själv ut. Hans hjärtslag och allting hade varit så långsamt att det inte hade varit uppenbart att han levt. Han hade inte haft några tydliga livstecken, säger Viola och fortsätter:
– Så förmodligen sov han bara till halv sex på morgonen, efter knappt sex timmar, och sedan grävde han sin väg ut.
Det här trodde man knappast var möjligt överhuvudtaget. Vilket mirakel! Dela gärna vidare den här makalösa historien!
