För många är veterinären en djurdoktor som ser till att göra husdjuret friskt men vi har en betydligt större roll och fler funktioner.
I samhället behövs veterinärer för lantbrukets alla djur, inom forskning och studier kring djurhälsa/djurskydd, inom läkemedelsindustrin och olika myndigheter samt slutligen kan nämnas den viktiga rollen som universitetslärare så att nya veterinärer och djursjukskötare kan examineras då behoven på djursjukvård ökar.
Värdet av våra djur har ökat
Sällskapsdjur har en stor påverkan för vårt välbefinnande, är tillgivna, kärleksfulla och skapar meningsfullhet i vardagen. De som lever med sällskapsdjur har en ökad chans att leva ett långt och hälsosamt liv, detta visar flertalet vetenskapliga studier.
Pandemin har gjort oss än mer medvetna om hur viktiga våra sällskapsdjur är för vårt eget mentala och fysiska välmående och antalet djurägare har ökat. I en värld med ökad isolering skänkte husdjuren oss tröst och såg till att öka våra fysiska aktiviteter när de sociala kontakterna försvårades och uteblev.
Att värdet på våra djur har ökat är i stort bra. Vi ser till att sköta om dem bättre vilket leder till att de mår bättre och blir allt äldre.
Genom förbättrade tekniker inom veterinärmedicinen och högre specialisering så upptäcker vi sjukdomstecken tidigare och vi blir duktigare på att behandla djuren vilket resulterat i att våra djur lever längre.
Med ökad ålder kommer dock fler kroniska sjukdomar och dessa behöver också behandling och rehabilitering. Detta ökar belastningen på våra veterinärer då fler djur behöver vår hjälp och vid fler tillfällen.
Emotionell stress kan riskera vårdkvalité och hälsa
Djurägarna kommer ofta till veterinären och lämnar över en kär familjemedlem, fyllda av oro för sitt sjuka djur. Vi får ett stort ansvar att kommunicera och lugna och trösta djurägare vilket ibland upptar mer tid än att fokusera på själva djuret. Den här utökade yrkesrollen är naturligtvis viktig, men tar tid och kraft.
Ibland leder det till stress och psykisk ohälsa hos personalen inom djurhälsovården. Många kollegor berättar om sk ”compassion fatigue”, som går att likna vid en urkramad svamp. När stetoskopet hängs in efter en lång arbetsdag och det givits så mycket empati och förståelse finns det inte något kvar att ge till sina nära och kära hemma.
Detta skapar stress och minskad arbetsglädje. Mitt i detta befinner vi oss med att vår främsta uppgift är att värna om djurskyddet och förbättra livskvalitén för djuren.
Möjligt att förbättra situationen
Vi har ett tredelat ansvar att säkra hälsan för personalen där utbildningen, arbetsgivare och djurägarna tillsammans måste se till att vi får ha kvar arbetsglädjen. En veterinär som är pepp på sitt jobb gör ett bättre jobb med ditt djur!
Stress leder till att även kompetenta personer lättare gör misstag. Detta är en större risk speciellt hos våra yngre kollegor. Genom att vara snälla mot varandra i vardagen och på sociala medier så förbättrar vi i slutändan vården av våra kära sällskapsdjur!
Skriven av: Henrik Rönnberg, professor och DiplECVIM-CA (oncology), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala.
